Godmorgon torsdag…

Jo, men visst är det torsdag. Arbetsveckan närmar sig sitt slut för många.

Jag vaknade klockan 8.00 av larmet på mobilen och låg kvar en liten stund. Sedan var det dags att bege mig upp. Jag skulle vara på VC på Hyllie klockan 09.00 för att ta blodprover. Dels inför röntgen jag ska göra på måndag och dessutom till min VC där min läkare lagt in att ta blodprov för järnvärde. Nu är jag hemma igen och kaffet har runnit ner och ligger och skvalpar i koppen. Jag sätter mig och bloggar och dricker mitt morgonkaffe.

Denna dag…

Denna dag innehåller inte så värst mycket faktiskt. Jag var som du vet nere och tog blodprover och sedan gick jag hem igen. Allt inom 30 minuter. Jörgen börjar sent (han jobbar kväll denna veckan) och ska köra mig ut till huset innan han kör till jobb, då vi ska lämna lite saker där. Sedan inväntar jag att Ellinore ska sluta för när hon kommit hem ska hon köra mig tillbaka.

Men än så länge är det morgon och jag sitter och njuter av utsikten. Jag tittar ut mot havet och ser hur solen skiner, dels på byggnaderna mot Ön och även på Öresundsbron. Det är så vackert. Och idag kan vi i alla fall se ut. Igår morse var det som att försöka se igenom gröt. Helt tjockt. Dock inte idag.
Har jag missat tiden?! Extra läsning!

Tomt…

Min hjärna känns lite tom idag. Jag kan inte tänka klart. Kanske inte tom, mer mosig. Eller tom och mosig. Tja det kvittar ju. Det känns inte som den fungerar som den ska i vilket fall som. Jag hoppas att det rättar till sig under dagen. Tröttheten jag känner just nu är överväldigande. Den har för tillfället tagit över min kropp och knopp. Det känns som jag inte får tillräckligt med sömn hur mycket eller lite jag än sover och vilar. Men det är kanske inte så konstigt. Ha sådan hög smärta som jag har just nu, dag ut och dag in, varje minut och sekund tar på kroppen och på knoppen. Det är frustrerande. Men jag gör så gott jag kan. Mer kan inte begäras av mig.

Ditt liv, dina val  /Lene